Att orka

När man har autism/asperger kan det kännas svårt att förstå sig på folk och det går åt mycket energi för att få koll på vardagssysslor. Allt detta är stressande och det är vanligt att känna en inre oro och brist på ork.

För att orka behöver man hitta en balans mellan att ge av sin ork och att fylla på ny energi. När vardagen inte bara rullar på, utan istället kräver ansträngning i varje moment, är det svårt att känna att man har energi kvar till att ta hand om sig själv eller göra sådant som man mår bra av.

Påfyllnaden av energi kan bli otillräcklig. Så kan det få vara i kortare perioder, men det är svårt att orka med en vardag om det hela tiden finns för höga krav på ens förmåga.

Hantera sin energi

När man får strategier för att hantera saker brukar stressen och oron gå ner. Men när omgivningens krav överskrider ens förmåga eller när något oförutsett inträffar, stiger de igen.

Om man lever med sådan press under en lång tid finns det risk för att minsta lilla vardagssyssla känns obehagligt betungande och nästan omöjlig att utföra. Bara att komma ur sängen och ta en dusch kan kännas som ett orimligt krav. Om man är i ett sånt läge behöver man ofta hjälp att ta sig ur det.

Ibland kan mindfulness, meditation eller yoga vara tillräckligt för att man ska kunna stanna upp och ta tag i sin situation, medan det ibland behövs mer hjälp utifrån.

Att orka handlar inte bara om att förändra sitt tänkande. Man kanske behöver mer praktiska förändringar av sitt vardagsliv, exempelvis hjälp att prioritera och organisera sin arbetsmiljö eller hemmiljö.

Automatisera

Mycket som går per automatik för personer utan autism behöver man aktivt tänka på att utföra när man har en diagnos inom autismspektrum. När personer utan autism klarar av sin vardag rätt bra beror det alltså inte på att de anstränger sig så kolossalt mycket och har en hjärna som alltid går på högvarv, utan det beror snarare på att sådant som de gör går per automatik för dem och kan skötas utan att hjärnan behöver ansträngas särskilt mycket.

En hjärna som lagrar minnen på andra sätt, vilket man tror att "autismhjärnan" gör, behöver istället aktivt jobba med sådant här. Det kan handla om allt mellan att ta en dusch, till att delta i ett samtal med kallprat eller läsa av vad som förväntas av en i olika situationer.

Seriebild med tjej som inte orkar träffa sin kompis eftersom hon handlat och ringt Försäkringskassan tidigare under dagen.
Det är vanligt att orken tar slut när man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism. Illustration: Mim Sörensson Seriebild där en person får frågan om hen vill fika. Personen svarar "Nej, tyvärr! Idag har jag både handlat och ringt Försäkringskassan och är helt slut. Kanske orkar jag i morgon"

Inventera sin energi

Allt fler personer med autism har börjat prata om energi: hur stor energi man gör av med jämfört med hur mycket man fyller på?

Man kan till exempel kartlägga sin vardag, exempelvis markera i en kalender med grön och röd penna. De gröna grejerna man gör är "energipåfyllare" medan de röda är "energitjuvande". Om man sen ser att vardagen består av bara röda aktiviteter är det troligt att det blir för tufft.

Man kan också fundera på vilka personer, vilka aktiviteter och vilka platser som tar respektive ger energi. Om man haft en dag fylld med särskilt jobbiga aktiviteter eller personer, kanske det inte är rimligt att tro att man klarar av en kväll fylld av lika jobbiga grejer.

Många med autism som börjar tänka i de här banorna säger: ”Jo visst kan jag inventera min energi, men det räcker inte. Omgivningen ställer orimliga krav på mig och förväntar sig att jag som är så verbal/duktig/högpresterande ändå ska orka.”

Det här är ett problem som det inte finns någon jättelätt lösning på. Ibland kan man få hjälp av habiliteringen att hitta de här små ”stressorerna” som man sedan kan börja dra ner på. Det brukar ta tid innan man får till en tillvaro som helt matchar ens förmåga, och det krävs att man har tålamod.

Om man haft det alltför tufft omkring sig under lång tid kanske man hamnar i ett läge där man får hjälp av psykiatrin och blir sjukskriven under en period. I ett sådant läge kan det vara bra om det går att få stöttning av habiliteringen i att se över hur man kan underlätta vardagen som gör att man inte behöver råka ut för samma utmattning igen.

Fylla på med energi

När man har det jobbigt med vardagen är det lätt att man hamnar i att bara utföra alla måsten. Sedan har man inte har kraft kvar för det som man vet att man egentligen får energipåfyllning av.

Om det går att schemalägga energipåfyllnad och extra roliga aktiviteter så är det bra, för man behöver dem verkligen när livet är slitigt.

Söka hjälp

Det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig om man behöver hjälp med att få orken att räcka. När det gäller förebyggande, för att inte slita ut sig, är det habiliteringen som ska hjälpa till. Om man redan har man slitit ut sig är det öppenpsykiatrin, ibland vårdcentralen, som ska hjälpa.
Psykiatri

Boendestöd, som man kan ansöka om via LSS (Lagen om stöd och service), kan vara ett sätt att kompensera svårigheter med vardagssysslor.
Vardagsstöd - LSS