Om asperger syndrom - autism

Aspergers syndrom är en form av autism. Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som främst handlar om hur hjärnan hanterar information. I vardagen märks det främst på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor.

Om autism - asperger syndrom

Att ha autism innebär att man tänker och tar in sin omvärld på ett annat sätt än vad majoriteten gör. Det är varken bättre eller sämre än majoritetens sätt. Ibland det kan vara svårt att leva med det annorlunda tänkandet i ett samhälle som inte är anpassat för diagnoser inom autismspektrum.

Diagnoser inom autismspektrumet

Aspergers syndrom är en av flera diagnoser som ingår i det som kallas för autismspektrum. Tidigare trodde man att de olika diagnoserna var separata, men sedan 1990-talet pratar man ofta bara om autism.

Den amerikanska diagnosmanualen heter nu DSM-5. Där har de nu lagt ihop alla autismdiagnoser till en: autism spectrum disorder, ASD som på svenska är autism spektrum tillstånd, AST. I dagligt tal kan man säga autism.

Både tjejer och killar

Både killar och tjejer kan ha autism. Det är vanligare att killar får diagnosen än att tjejer får den. En del som har autism har dessutom andra diagnoser så som adhd eller add. En del har också depressioner, tvångstankar eller ångest.

Autism, eller asperger syndrom, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många som har diagnosen tycker att det låter förnedrande med ordet nedsättning och säger i stället att de har en neuropsykiatrisk funktionsskillnad eller funktionsvariant.

Personer som inte har autism kallas ibland för neurotypiska eller NT-människor. Ett annat ord som används ibland är normalstörda.

Diagnosen del av personligheten

Diagnosen är en del av ens personlighet. Ibland är det frustrerande och ibland kan det kännas bra att ha Aspergers syndrom. Under tonåren brukar många tycka att det är jobbigt med diagnosen. En hel del vuxna kan däremot tycka att det är okej för det mesta, men att det blir jobbigt när de träffar människor som inte förstår vad diagnosen innebär.

Diagnosen avgör inte hur livet blir

Ingen person är bara sin diagnos. Olika delar formar vem man är. En del är medfött, annat handlar om de erfarenheter man får med sig under sitt liv. En del personer med autism lever bra liv medan andra har det tuffare. Det är inte bara diagnosen som avgör hur livet blir. Många med diagnos inom autismspektrum behöver en del stöttning för att få till sin vardag.

Vad innebär det att ha autism?

Hjärnans sätt att hantera information är påverkad på flera sätt när man har autism. Det gör att det blir krångligt i samspelet med andra. Det kan också vara svårt att få ordning på sitt tänkande och sin vardag.

Autism syns inte, men finns ändå

Det syns inte på utseendet att man har autism. En del med autism, men inte alla, har en udda stil. Vissa för att de väljer det och gillar att ha ett annorlunda utseende och andra för att de inte uppfattar vad som anses udda och vad som anses mer vanligt.

Eftersom det inte syns på utseendet att man har autism så blir det ofta missförstånd mellan människor utan autism och människor med autism. Människor utan asperger tror att den med autism ska funka som de själva gör.

Socialt samspel

Det ena diagnoskriteriet för autism spektrum diagnoser handlar om socialt samspel. Socialt samspel är allt vi människor gör i relation till andra människor. Det handlar exempelvis om:

  • Vad vi säger och hur vi säger det.
  • Vilka sociala relationer vi har och hur vi hanterar dem.
  • Hur vi använder vårt kroppsspråk.

Att ha en kvalitativt nedsatt förmåga till socialt samspel än majoriteten är det ena diagnoskriteriet. Alla med autism tycker inte själva att de har kvalitativt nedsatt förmåga, men många beskriver att det är jobbigt med sociala kontakter och att det ofta är krävande. 

Beteenden och intressen

Det andra diagnoskriteriet beskriver stora behov av rutiner och struktur. Där hamnar också specialintressen, som en del, men långt ifrån alla, med Asperger har. Många med Asperger har ett stort behov av att saker blir ungefär som man tänkt sig. Därför kan man ibland upplevas som oflexibel av omgivningen.

Ibland är det jobbigt och rutinerna som man har kan kännas tvingande, men för det mesta brukar personer med Asperger tycka att det är rätt skönt att leva ett liv som är som det brukar, utan alltför mycket oförutsägbarhet och överraskningar. Att ha annorlunda förmåga kring beteenden och intressen är det andra diagnoskriteriet.

Allvarliga problem med vardagslivet

För att få en autismdiagnos krävs att det är betydande problem, som under en lång tid ställer till det i vardagen. Alla människor kan känna igen sig i att det kan bli lite knepigt för dem ibland, gällande såväl att få ordning på det sociala som att få koll på rutiner i vardagen. Det är skillnad på att känna igen sig och att ha en diagnos.

Man kan ha autism även om omgivningen inte märker av de här svårigheterna. En del med autism lär sig att vara sociala och att få till vardagsrutinerna, men de får ofta lägga extremt mycket kraft på det, vilket gör att orken ibland tar slut. Man kan behöva hjälp av någon, till exempel någon från habiliteringen, för att lära sig att hushålla med sin ork.

En del som har ansträngt sig oerhört mycket under lång tid för att få ordning på vardagen kommer till psykiatrin med utmattningssymtom och det är först då man förstår att det handlar om Asperger.

Ett okej liv

Kan man ha ett okej liv trots att man har autism? Jo, visst kan man det. En del som har landat i sin diagnos kan nog till och med påstå att man kan ha ett okej liv på grund av sin diagnos – att det särskilda sättet att tänka tillför livskvalitet som man inte fått uppleva annars. För att leva sitt liv med diagnosen på det sättet krävs att man har en omgivning som har stor förståelse och acceptans för att vi alla fungerar olika och att man hittat en balans i livet när det gäller vila och utmaning.

Att ha autism i det samhälle som vi byggt upp är krävande. Det ställs ofta krav på att vi ska vara socialt kompetenta, flexibla och kunna tänka på många saker samtidigt – precis det som är svårt för många med diagnos inom autismspektrum.

Viktigt med förstående omgivning

Många med autism upplever tonårstiden som rörig och jobbig, där man ständigt utsätts för krav som överskrider ens förmåga. Att ständigt känna att man misslyckas är svårt för alla, oavsett om man har en diagnos eller inte. Om man har en tillvaro som ser ut så behöver man få hjälp av en förstående omgivning. Det kan vara en god vän, en skolkurator, någon från ungdomsmottagningen eller från psykiatri eller habilitering.

Det är bra att veta att även om tonårstiden är tuff så behöver inte resten av livet vara lika krångligt. Många upplever att livet blir lite lättare när man mognar själv. För en del kan det kännas lättare när man slipper att gå i skolan, som är en jätteutmaning för många med autism.

Exempel på vad som är viktigt för att känna att livet är okej:

  • Att ha schysta människor omkring sig - och i lagom dos förstås.
  • Att veta vad man behöver stöd med - och att också få det stödet.
  • Att hitta sysselsättningar som man tycker känns någorlunda meningsfulla.
Serie-illustration med texten "Man måste ju iallafall försöka"
Ibland saknar människor förståelse för att allt inte är lika lätt och självklart för alla. Serieillustration: Mim Sörensson Serieillustration där en person som klättrar säger till en rullstolsburen "Men kom igen nu, man måste ju i alla fall försöka"

Ett annorlunda tänkande

När man har autism ser man ofta världen på ett annorlunda sätt. Man känner och upplever omgivningen annorlunda än vad majoriteten gör.

Det annorlunda sättet att tänka visar sig på olika sätt för olika personer. En del har svårigheter som märks direkt, medan annat märks vid en djupare kontakt. Personer med diagnos inom autismspektrum kan vara på många olika sätt och skilja sig mycket från varandra.

När man har autism är det ofta svårt att:

  • att förstå sig på andra människor
  • få ett begripligt sammanhang i sitt tänkande
  • få ordning på sitt vardagsliv

Det handlar inte om att man inte vill och inte heller om att man inte anstränger sig. Många med autism anstränger sig jättemycket, precis hela tiden.

Ofta märks det knappt att man har autism, bara för att man tänker så intensivt på hur man ska bete sig för att passa in och lyckas leva upp till andras och egna krav. Många som lever sitt liv på det sättet brukar säga att de blir otroligt trötta.

Om man inte har autism läser man av andra automatiskt. Hjärnan skapar automatiskt ett begripligt sammanhang och de flesta vardagssysslor går mer eller mindre per automatik.

En del med autism beskriver däremot att deras hjärna behandlar all information som obearbetad "rådata". Denna "rådata" måste tas in, bearbetas och sorteras. En hjärna utan autism kan istället använda sig av tolkningar och gammal kunskap när den tar in olika intryck.

Olika operativsystem

Ibland beskrivs skillnaden mellan människor med autism och majoriteten som att vi har olika operativsystem. Det ena är inte bättre än det andra, men de är olika. De kan berika varandra, men också väcka frustration när de inte är riktigt kompatibla.

Den värld vi lever i är främst anpassad för det operativsystem för neurotypiska, det vill säga det som majoriteten har, vilket gör att det blir extra knepigt om man har operativsystemet som tillhör minoriteten.

Många med autism beskriver att de tycker att det är lätt att begripa sig på människor som har samma operativsystem som en själv, men svårare med dem som har ett annat. Troligen gäller väl samma sak för människor som inte har autism.

Svårt att se helheten

För att förstå omvärlden måste man kunna sammanföra små detaljer till en helhet. Många personer med autism har svårt med det. Det innebär att man kan uppfatta omvärlden som fragmentarisk, att omgivningen är en massa detaljer som man har svårt att sammanfoga till en begriplig helhet. En annan följd är att man kan få svårigheter att använda sig av sammanhanget för att förstå detaljer, till exempel vad ett ord med flera betydelser har för innebörd i en viss text eller vad en kommentar eller gest kan betyda i en speciell situation.

Starka sinnesintryck kan vara obehagligt

Många med autism upplever sinnesintryck väldigt starkt. Man kanske är ljud- eller ljuskänslig eller tycker att det blir jobbigt med starka lukter eller mat som smakar många olika saker samtidigt. Man kan ha en känslighet för beröring och tycka att det gör ont med vissa kläder eller en mjuk klapp från någon. Att duscha kan också kännas väldigt obehagligt. En del känner inte alls smärta, värme eller kyla medan andra är jättekänsliga.

Skapa förståelse är allas ansvar

Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att försöka förstå varandra. Det är inte bara den med autism som ska anpassa sig till människor som inte har autism, lika lite som det är personer utan autism som fullt ut ska anpassa sig till autismvärlden. Många med autism upplever att människor som inte har autism har svårt att förstå, och att när man försöker förklara blir bortviftad med ett ”Ja, ja, så är det väl lite för oss alla”.

Det kan vara bra att i sådana lägen hänvisa till en sådan här webbsida eller någon bok som man tycker förklarar bra.

 

 

Informationsansvarig: Are Mellblom