Om asperger syndrom - autism

Om autism - asperger syndrom

Att ha autism innebär att man tänker och tar in sin omvärld på ett annat sätt än vad majoriteten gör. Det är varken bättre eller sämre än majoritetens sätt. Ibland det kan vara svårt att leva med det annorlunda tänkandet i ett samhälle som inte är anpassat för diagnoser inom autismspektrum.

Diagnoser inom autismspektrumet

Aspergers syndrom är en av flera diagnoser som ingår i det som kallas för autismspektrum. Tidigare trodde man att de olika diagnoserna var separata, men sedan 1990-talet pratar man ofta bara om autism.

Den amerikanska diagnosmanualen heter nu DSM-5. Där har de nu lagt ihop alla autismdiagnoser till en: autism spectrum disorder, ASD som på svenska är autism spektrum tillstånd, AST. I dagligt tal kan man säga autism.

Både tjejer och killar

Både killar och tjejer kan ha autism. Det är vanligare att killar får diagnosen än att tjejer får den. En del som har autism har dessutom andra diagnoser så som adhd eller add. En del har också depressioner, tvångstankar eller ångest.

Autism, eller asperger syndrom, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många som har diagnosen tycker att det låter förnedrande med ordet nedsättning och säger i stället att de har en neuropsykiatrisk funktionsskillnad eller funktionsvariant.

Personer som inte har autism kallas ibland för neurotypiska eller NT-människor. Ett annat ord som används ibland är normalstörda.

Diagnosen del av personligheten

Diagnosen är en del av ens personlighet. Ibland är det frustrerande och ibland kan det kännas bra att ha Aspergers syndrom. Under tonåren brukar många tycka att det är jobbigt med diagnosen. En hel del vuxna kan däremot tycka att det är okej för det mesta, men att det blir jobbigt när de träffar människor som inte förstår vad diagnosen innebär.

Diagnosen avgör inte hur livet blir

Ingen person är bara sin diagnos. Olika delar formar vem man är. En del är medfött, annat handlar om de erfarenheter man får med sig under sitt liv. En del personer med autism lever bra liv medan andra har det tuffare. Det är inte bara diagnosen som avgör hur livet blir. Många med diagnos inom autismspektrum behöver en del stöttning för att få till sin vardag.

Vad innebär det att ha autism?

Hjärnans sätt att hantera information är påverkad på flera sätt när man har autism. Det gör att det blir krångligt i samspelet med andra. Det kan också vara svårt att få ordning på sitt tänkande och sin vardag.

Autism syns inte, men finns ändå

Det syns inte på utseendet att man har autism. En del med autism, men inte alla, har en udda stil. Vissa för att de väljer det och gillar att ha ett annorlunda utseende och andra för att de inte uppfattar vad som anses udda och vad som anses mer vanligt.

Eftersom det inte syns på utseendet att man har autism så blir det ofta missförstånd mellan människor utan autism och människor med autism. Människor utan asperger tror att den med autism ska funka som de själva gör.

Socialt samspel

Det ena diagnoskriteriet för autism spektrum diagnoser handlar om socialt samspel. Socialt samspel är allt vi människor gör i relation till andra människor. Det handlar exempelvis om:

• Vad vi säger och hur vi säger det.
• Vilka sociala relationer vi har och hur vi hanterar dem.
• Hur vi använder vårt kroppsspråk.

Att ha en kvalitativt nedsatt förmåga till socialt samspel än majoriteten är det ena diagnoskriteriet. Alla med autism tycker inte själva att de har kvalitativt nedsatt förmåga, men många beskriver att det är jobbigt med sociala kontakter och att det ofta är krävande. 

Beteenden och intressen

Det andra diagnoskriteriet beskriver stora behov av rutiner och struktur. Där hamnar också specialintressen, som en del, men långt ifrån alla, med Asperger har. Många med Asperger har ett stort behov av att saker blir ungefär som man tänkt sig. Därför kan man ibland upplevas som oflexibel av omgivningen.

Ibland är det jobbigt och rutinerna som man har kan kännas tvingande, men för det mesta brukar personer med Asperger tycka att det är rätt skönt att leva ett liv som är som det brukar, utan alltför mycket oförutsägbarhet och överraskningar. Att ha annorlunda förmåga kring beteenden och intressen är det andra diagnoskriteriet.

Allvarliga problem med vardagslivet

För att få en autismdiagnos krävs att det är betydande problem, som under en lång tid ställer till det i vardagen. Alla människor kan känna igen sig i att det kan bli lite knepigt för dem ibland, gällande såväl att få ordning på det sociala som att få koll på rutiner i vardagen. Det är skillnad på att känna igen sig och att ha en diagnos.

Man kan ha autism även om omgivningen inte märker av de här svårigheterna. En del med autism lär sig att vara sociala och att få till vardagsrutinerna, men de får ofta lägga extremt mycket kraft på det, vilket gör att orken ibland tar slut. Man kan behöva hjälp av någon, till exempel någon från habiliteringen, för att lära sig att hushålla med sin ork.

En del som har ansträngt sig oerhört mycket under lång tid för att få ordning på vardagen kommer till psykiatrin med utmattningssymtom och det är först då man förstår att det handlar om Asperger.

Ett okej liv

Kan man ha ett okej liv trots att man har autism? Jo, visst kan man det. En del som har landat i sin diagnos kan nog till och med påstå att man kan ha ett okej liv på grund av sin diagnos – att det särskilda sättet att tänka tillför livskvalitet som man inte fått uppleva annars. För att leva sitt liv med diagnosen på det sättet krävs att man har en omgivning som har stor förståelse och acceptans för att vi alla fungerar olika och att man hittat en balans i livet när det gäller vila och utmaning.

Att ha autism i det samhälle som vi byggt upp är krävande. Det ställs ofta krav på att vi ska vara socialt kompetenta, flexibla och kunna tänka på många saker samtidigt – precis det som är svårt för många med diagnos inom autismspektrum.

Viktigt med förstående omgivning

Många med autism upplever tonårstiden som rörig och jobbig, där man ständigt utsätts för krav som överskrider ens förmåga. Att ständigt känna att man misslyckas är svårt för alla, oavsett om man har en diagnos eller inte. Om man har en tillvaro som ser ut så behöver man få hjälp av en förstående omgivning. Det kan vara en god vän, en skolkurator, någon från ungdomsmottagningen eller från psykiatri eller habilitering.

Det är bra att veta att även om tonårstiden är tuff så behöver inte resten av livet vara lika krångligt. Många upplever att livet blir lite lättare när man mognar själv. För en del kan det kännas lättare när man slipper att gå i skolan, som är en jätteutmaning för många med autism.

Exempel på vad som är viktigt för att känna att livet är okej:

• Att ha schysta människor omkring sig - och i lagom dos förstås.
• Att veta vad man behöver stöd med - och att också få det stödet.
• Att hitta sysselsättningar som man tycker känns någorlunda meningsfulla.

Ett annorlunda tänkande

När man har autism ser man ofta världen på ett annorlunda sätt. Man känner och upplever omgivningen annorlunda än vad majoriteten gör.