Simon om habilitering
"...när första träffen var slut så kändes det helt annorlunda."
"Jag gick till habiliteringen på sådana där gruppträffar. Först kändes det lite knäppt. Jag kom försent första gången och när jag kom in i rummet satt det typ tio andra där. Några var säkert lika gamla som mina föräldrar. En hade slöja, hon var i min ålder. En var jättestor och såg ut som en hemlös. Jag tänkte att jag får väl stå ut första gången men aldrig att jag går tillbaka. Men när första träffen var slut så kändes det helt annorlunda. Även om vi var så olika i gruppen så var det massor som var lika också. Jag gick på alla träffar utom en när jag var förkyld. Jag vet inte riktigt vad jag lärde mig, men det kändes rätt."