Ron om LSS

"Jag har haft jättetur med min ledsagare. När jag började plugga på socionomutbildningen märkte jag rätt snabbt att jag behövde hjälp med föreläsningsanteckningar. En äldre tjej i min grupp tog på sig den uppgiften. Hon har själv en tonårsson med Asperger. Nu har jag tagit uppehåll i studierna, men har kvar den här tjejen som ledsagare. Hon följer med på kurser och föreläsningar som jag går på. ibland för att ta anteckningar, och ibland för att ställa frågor som jag inte kommer ihåg att jag borde ställa. Jag vet inte om det egentligen är hennes jobb, men vi har hittat ett sätt som funkar för oss. I början gjorde jag misstaget att jag ringde hem till henne när jag behövde hjälp med något. Jag skämdes när hon sade att det inte funkade så, men hon sa att det inte var något att skämmas för, utan bara otydlighet i vad uppdraget gick ut på. Det var inte någons fel, utan helt enkelt bara ett missförstånd. Efter det träffades hon och jag och handläggaren och gjorde det tydligare vad som var hennes uppgift och vad jag kunde förvänta mig. Efter det har det inte varit några problem."