Ilska och frustration

Alla människor känner ilska ibland. Det finns olika slags ilska. Man kan till exempel bli frustrerad, känna en direkt och rasande ilska, eller en ilska som kommer senare. Man kan också känna en ilska i form av bitterhet. Vi har möjlighet att påverka hur vi hanterar våra känslor av ilska.

Känna frustration

Frustration är något man brukar känna när man inte lyckas leva upp till omgivningens eller de egna förväntningarna. Hur man än vrider och vänder blir kraven för höga. Man känner sig otillräcklig och får dålig självkänsla. Att leva i en värld byggt för personer utan autism när man har autism/asperger kan ge upphov till mycket frustration.

Hantera frustration

Tecken på frustration kan vara att man blir vrålarg, innesluten i sig själv, gör sönder saker, gör illa sig själv eller andra. Vissa hanterar frustration genom att använda alkohol eller droger. Det kan vara bra att få hjälp att upptäcka sina egna tecken på frustration innan den känslan blir för stark. Då kan man använda alternativa sätt att hantera frustrationen. Om man hittar det som stressar en mest, kan man också förhoppningsvis slippa lite av frustrationen.

Känna sig rasande

Ibland blir vi alldeles rasande, en känsla som kan uppstå snabbt. Man kanske ser eller hör om någon som blivit illa behandlad och som har haft svårt att försvara sig själv. När folk är elaka mot barn och djur blir många just rasande. Man skulle också kunna kalla det att bli ursinnig. Det är ofta en intensiv och helt uppfyllande känsla av ilska.

Ilska som kommer senare

En del med diagnos inom autismspektrum behöver ofta ganska lång tid för att greppa en situation och förstå den. Man kan behöva fundera lite på det man hört eller sett, vad som hände och vad det betydde.

Det innebär att man kan bli rasande långt efter alla andra. Andra kan vara jätteupprörda över något, medan man själv är upptagen med att bearbeta informationen. Sedan, kanske på kvällen när man är på väg att somna eller flera veckor senare när man själv har förstått det hela, drabbas man av samma ilska som de andra. Då är de andra istället redan vara klara med det som har skett och har lagt det bakom sig.

Uppfattas som långsint

När man själv blir utsatt för något som är värt att bli riktigt arg för, kan den här reaktionstiden vara jobbig. Får man komma och kräva förklaringar eller ursäkter av andra flera dagar eller veckor efter att något hänt?

Risken är att man blir betraktad som långsint. Så är ju inte riktigt fallet, eftersom känslan uppstår först då man har förstått vad som hände. Men det här är jättesvårt för personer utan autism att förstå, och det finns en risk att man blir betraktad som en som inte kan släppa gamla oförrätter. Kanske får man fundera på vad man tjänar på att ta upp det i efterhand. Är det nödvändigt för en fortsatt vänskapsrelation kanske man måste, men ibland kan det räcka att man får tala med någon utomstående om det som hände.

Känna sig bitter

Man kan också känna en malande långsam ilska inom sig, som nästan är som en grundkänsla. En känsla där man inte förväntar sig något gott av världen, att mycket av det som sker är riktat emot en själv. Det är då lätt att bli irriterad på andra människor och kanske fräsa åt folk eller titta ilsket på dem, oavsett om man känner dem eller inte. Det här är dränerande för själen.

En sådan långsam malande ilska kan bero på att man haft ett liv som varit kantat av olyckor och tråkigheter. Om man då alltid förväntar sig det värsta, slipper man bli besviken. Det kan också handla om att man haft svårt att få ett begripligt sammanhang i tillvaron. Då är det lätt att och att man tolkar andras signaler som negativa gentemot sig själv, trots att de kanske inte är det. En sådan ilska kan beskrivas som bitterhet. Det kan vara svårt att ta sig ur bitterhet själv. En psykolog kan förhoppningsvis hjälpa till i ett sådant läge.

Upptäcka tecken på ilska

Det kan vara intressant att fundera över vilka kroppsliga tecken man får när man börjar bli arg eller frustrerad. Kanske börjar man andas fortare, känner värmen stiga i ansiktet, man knyter händerna eller biter ihop käkarna. Ibland kan det vara bra att ha en strategi redan när man börjar känna i kroppen att man blir arg, istället för att hantera känslan när den hunnit växa sig som allra starkast.

Att hantera sin ilska

Ilska kan man vändas inåt, mot sig själv, eller utåt mot sin omgivning. Den kan visa sig som tårar, skäll eller hårda tankar. I några fall visar den sig genom att vi kroppsligt gör illa någon annan eller oss själva. Om man har problem med att hantera sin ilska och riskerar att göra illa någon, behöver man hjälp. Då behöver man byta ut sitt sätt att hantera sin ilska och ha en annan, mer fungerande strategi.

Använda strategier

Att tänka en viss mening, att gå till en lugn plats eller att kolla på någon bild i telefonen är några exempel på strategier som kan fungera. Att man lyckats avstyra de värsta utbrotten, betyder inte att allt behöver vara glömt och förlåtet. Men det är lättare att prata om vad som utlöste ilskan om man inte gör det just när man är jättearg.

Eftersom personer utan autism och personer med autism/asperger har svårt att förstå varandra ibland kan det vara bra att få hjälp att reda ut vad som utlöste ilskan av någon utomstående. En sådan person skulle kunna ses som "sammanhangsförklarare".