Startsida >> Stöd >> Vardagsstöd - LSS

Readspeaker

Vardagsstöd - LSS

Vardagsstöd - LSS

När man har diagnos inom autismspektrum,  som till exempel Aspergers syndrom, har man rätt att söka stöd enligt  Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Alla har rätt att söka, men när man ansökt om stöd görs en prövning av vilken hjälp man kan få.

LSS består av tio insatser. Den första heter rådgivning och annat personligt stöd och ges av landstingets habilitering. De andra nio punkterna kan man ansöka om via en LSS-handläggare eller biståndsbedömare. Dem får man tag i via kommunens växel.
Här skriver vi om de vanligaste insatserna när man har Asperger. Mer om LSS kan du läsa i menyn till höger. Kom ihåg att den som söker stöd inte behöver vara expert på de olika insatserna, det räcker att LSS-handläggaren är det. Det viktiga när man söker stöd är att man är öppen om, och gör sitt bästa för att beskriva sina behov.

Kontaktperson

En kontaktperson ska fungera som en kompis. Det kan vara någon i samma eller annan ålder än en själv och av samma eller annat kön. Kontaktpersonen ska kunna ge personligt stöd, men också vara någon som man hittar på roliga grejer tillsammans med. Kontaktpersonen får betalt av kommunen. Det är vanligt att man har kontaktperson någon gång i veckan eller varannan vecka. En kontaktperson har inte jour och är inte konstant tillgänglig. Om man har en egen idé på vem som skulle kunna vara kontaktperson (och den personen själv är intresserad) så brukar LSS-handläggaren ta hänsyn till det önskemålet.

Ledsagare

En ledsagare är någon som kan följa en till och från olika fritidsaktiviteter som man på grund av sin funktionsnedsättning har svårt att delta i själv, utan stöd. Det händer att man beviljas ledsagare för att kunna åka på resor. 

Boende

Det finns särskilda boenden där man kan få olika mycket stöd beroende på sina behov. En del med Asperger bor i sådana boenden större delen av sitt vuxna liv, medan andra bor i sådana boenden under en övergångstid. Sedan finns det de som inte alls har behov av stöd för att kunna bo i eget boende. En vanlig typ av stöd bland personer med Asperger är att man bor i en egen lägenhet i en vanlig trappuppgång och att det någonstans i närheten finns en lägenhet med personal som man kan få stöd av i de moment som är svåra att få ordning på själv. Det kan till exempel gälla städning eller matlagning. I sådana boenden brukar det också finnas möjlighet att ha ordande aktiviteter eller bara tv-tittande med andra i den lägenhet personalen förfogar över. 

Boendestöd

När det gäller stöd i boendet så finns det också något som heter boendestöd och som man inte kan beviljas enligt LSS, utan istället enligt Socialtjänstlagen (SoL). När man har boendestöd bor man i ett vanligt hem. Stockholms stad beskriver att boendestöd kan vara:

  • Stöd i att sköta hemmet och planera veckan

  • Samtal och samvaro

  • Följa med och vara ett stöd ute i samhället ex: handla, bankärenden, apotek etc.

  • Stöd i att kontakta myndigheter och sjukvård

  • Stöd i att åka kollektivt eller promenera

  • Stöd att strukturera vardagen i ditt hem

Hur boendestödet utformas beror på vilka behov man har men också på vilken kommun man bor i. 

Sysselsättning

I LSS finns något som heter daglig verksamhet. Liksom med boende så finns det olika varianter på hur man använder sig av daglig verksamhet när man har Asperger. En del inte alls, andra under en begränsad tid och ytterligare andra under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Flera dagliga verksamheter för personer med Asperger har specialiserat sig på att försöka hjälpa till att hitta personens styrkor och svårigheter; ta tillvara på styrkorna och hitta sätt att kompensera svårigheterna så att man så småningom ska känna sig redo att stå till den öppna arbetsmarknadens förfogande. 

Personligt ombud

För personer med psykisk funktionsnedsättning finns tjänsten personligt ombud. Den ligger inte inom LSS. Det är inte självklart att man beviljas personligt ombud när man har Asperger, men det förekommer. Ett personligt ombud kan hjälpa till med att ge råd och stöd i kontakter med myndigheter eller med att hjälpa en att forumlera sina behov. 

Samordning och planering

När man har någon pågående LSS-insats kan man be LSS-handläggaren att hålla i arbetet med en individuell plan. En individuell plan är till för att alla olika insatser som är aktuella ska samlas under ett ”paraply”. Det kan vara skönt om man tycker att ansvarsfördelningen är otydlig, eller om man upplever att det är man själv som behöver hålla i all samordning kring insatser. Mer om individuell plan enligt LSS kan man läsa om i menyn till höger.

Frågor eller missnöje

Om man bor i Stockholms kommun har man möjlighet att ställa frågor till kommunens funktionshinderombudsman. Funktionshinderombudsmannen driver inte enskilda ärenden men har bra koll på vem som ansvarar för vad i staden och hur rättigheterna ser ut. 
Invånare i hela Stockholms län kan ställa frågor om samhällets stöd till socionomerna på Forum Funktionshinder inom habiliteringen.  
Om man är missnöjd med något beslut gällande ansökan om LSS-insatser så kan sådana beslut överklagas. Beslutet ska finnas skriftligt och den som meddelat om avslaget kan berätta hur man gör för att överklaga. 

Bostadsanpassning från kommunen

Det mesta som nämnts ovan är något man kan ha rätt till för att det är kopplat till LSS. Något som inte är kopplat till LSS-lagen men som man ändå kan ha rätt till att få är bostadsanpassning. Man kan alltså ha rätt till bidrag för bostadsanpassning om man pga sin funktionsnedsättning bedöms behöva göra ändringar av sin bostad. Ett exempel på bostadsanpassning är att ytterdörren byts ut till en ljudisolerad dörr, på grund av att man har mycket annorlunda perception och är ljudöverkänslig. Man ansöker hos sin kommun om bidraget för bostadsanpassning.

Share/Save
Jag har haft jättetur med min ledsagare.
Det är det bästa jag gjort att acceptera att jag behöver ett sådant boende.
Läs mer om:

habilitering.se:

LSS

Forum Funktions-
hinders frågetjänst

autism.se:

Individuell plan

riksdagen.se:
LSS