Ätproblem

Annorlunda ätbeteende

Att ha ett annorlunda ätbeteende är vanligt för personer med autism/asperger. Annorlunda ätbeteende kan handla om att man reagerar starkt på smak, lukt och konsistens och därför föredrar viss mat.

Det kan också handla om att man glömmer bort att äta eller vill ha vissa rutiner och ritualer när man äter.

Ätproblem

Det finns samband mellan autism och ätstörningar, som till exempel anorexi och/eller bulimi. Ätproblem kan öka om man är stressad eller mår psykiskt dåligt.

Några med autism som har det krångligt kring sitt ätande får ätstörningar av olika slag. Det är ovanligt att man då blir hjälpt av vanlig psykoterapeutisk behandling. Den som ska hjälpa en att komma tillrätta med ätstörningen behöver ofta veta en del om autism för att ha chans att ge rätt sorts hjälp.

Att inte vara hungrig

Om man inte känner av hunger är det lätt att glömma att äta. Det kan man fixa genom att till exempel sätta påminnelser i mobilen eller följa rutiner för när man ska äta.

Om man är någon som inte tycker att mat smakar så värst gott eller till och med obehagligt, är det förstås ännu lättare att prioritera bort ätande. Man kan då hjälpa sig genom att ha tänkt ut en meny som är uthärdlig, att tänka till på vilka alternativ man kan stå ut med om man måste äta på restaurang eller hemma hos någon annan, samt göra det tydligt för sig för hur mycket mat man behöver få i sig för att kroppen och hjärnan ska orka arbeta.

Få i sig det kroppen behöver

Ibland behöver man hjälp av en dietist och arbetsterapeut. En dietist kan till exempel gå igenom vilken slags mat som behövs för att man ska få i sig all näring, och tipsa om alternativ om man ogillar något. En arbetsterapeut kan hjälpa till att tipsa om redskap och strategier man kan använda för att ätandet ska fungera.

Att alltid vara hungrig

En del med autism beskriver att de har svårt att känna mättnadskänslor. Det spelar i princip ingen roll hur mycket de äter, de blir inte mätta i alla fall. Många som har det så blir väldigt överviktiga. Övervikt är något som är en fara för ens hälsa, och det blir dessutom jobbigare med vardagen om man är kraftigt överviktig.

Se till att det blir lagom mycket

För att lära sig att äta de mängder mat som är bra för kroppen kan man behöva hjälp av en dietist eller arbetsterapeut med att sätta ord på vad ”lagom” betyder. Tillfällen som kan vara extra knepiga är bufféer där man får ta så mycket man vill, eller när man är bortbjuden till andra. Ett knep kan vara att titta på hur mycket andra, normalviktiga, tar och sedan ta ungefär lika mycket.

Hantera hungerkänslan

Att försöka mätta en kropp som inte känner mättnad är ett svårt projekt, och det troliga är inte att man lyckas, oavsett hur mycket man äter. Då behöver man hitta ett läge i sitt tänkande där man kan acceptera att känslan av mättnad kanske inte kommer att finnas där särskilt ofta. Att kroppen behöver ens hjälp med att få i sig rimliga mängder mat.

Att göra ett matschema som man följer ganska strikt kan vara till hjälp. Man kan också försöka hitta aktiviteter som man mår bra av och som höjer känslan av välmående.

Att se mat som belöning eller straff

En del tröstar sig med mat och godis när de är ledsna eller känner sig energilösa. Andra belönar sig kanske med ätande när de har klarat av något jobbigt. Ibland kan man behöva hjälp att se att ge kroppen mycket mer mat än den behöver inte är en belöning, utan snarare en bestraffning.

Att se på sin kropp med vänlighet, att klappa sig själv milt på armen och att tänka att ”kroppen jag fick är värd att ta hand om”, är något som kan vara en utmaning. Ibland kan en psykolog vara till hjälp. Frågor som rör vikt kan man i första hand vända sig till sin vårdcentral med.

Ätandet är kopplat till känslor

Det som man har svårt för i vanliga fall, blir ofta under jobbiga perioder i livet ännu svårare. Har man krångligheter kring sitt ätande, är det vanligt att det blir ännu svårare när man till exempel är mycket stressad eller orolig. Det kan vara bra att veta att det brukar lätta när stressen och oron avtar igen.

Ta hjälp vid ätstörningar

Ibland behöver man dock ta hjälp kring just ätandet - och då behöver den som ska hjälpa en veta mycket om autism. Det kan vara svårt att hitta någon som är specialist på både ätproblem och autism. Får man hjälp av en ätstörningsenhet kan det därför vara bra om de samarbetar med habiliteringen. Oftast får man själv be om det samarbetet.